En tidig vårmorgon i maj, solen står redan högt på himlen och kolonin vaknar långsamt ur sin vintersömn.

 

Evas kolonilott i Bromma där hela växtligheten exploderar. Och med det kommer trädgårdsarbetet – med lust och med vånda! Det krattas, de planteras, det beskärs. Dessutom går flyttlasset från lägenheten till kolonin! Precis som alltid i maj för Eva.

Text Elisabet Broomé

Foto Cecilia Nordstrand

Eva brukar flytta ut till kolonin redan den 1 april. Här på Kortenslund, en av Brommas många kolonilotter, så bor många i sina stugor under sommarhalvåret. Men de blir allt färre. De äldre orkar inte längre och unga köper kanske inte en kolonilott som sommarställe.

Evas lilla gula hus är på två rum och kök. Allt det ryms på 26 kvadratmeter. Det är nämligen den största golvyta man får ha. Under huset finns en rejäl källare som nästan går att stå rak i. Till stugan finns även en frystoalett och en duschkabin. Vad kan man behöva mer? Ingenting!

–Och en trädgård, säger Eva. Min trädgård är mitt liv, jag bor där och arbetar där så mycket jag kan. Vi entusiaster flyttar ut till kollo, som vi kallar det, så tidigt det går och stannar kvar så länge vi kan.

 

Den kom som en gåva. Inte alls något som varit efterlängtat eller hopsparat eller något som Eva drömt om. Det började med ett besök. Inte alls planerat för att bli en livslång förälskelse och absolut inte tänkt som någon slags spekulationsrunda.

–Det började med att jag följde med en vän till koloniområdet Kortenslund i Bromma, berättar Eva. Hon hade precis själv fått en lott och det var då upptäckte jag ett intresse jag inte trodde jag hade.

Gåvan var egentligen ett köp, men efter en tids köande fick Eva erbjudandet att köpa en lott som passade henne i samma kolonilottsområdet. Önskemålen var en tomt som var dålig, men ett hus som var bra. Huset var i hemskt dåligt skick men hade bra möjligheter, så det fick duga. Eva har målat in och utvändigt, investerat i ett nytt kök – ja nästan allt är omgjort. Huset är från 1940, men om och tillbyggt 1980.

 

Trädgården som Eva övertog bestod mest av gräsmatta och ett par fruktträd. Idag är den översållad av blomster, lockande, ljuvlig och längs pergolan samsas ett antal klematis.

–Men jag är ingen fantast som vet vad alla växter heter på latin. Jag köper dem efter bladverk, inte efter något annat! Okej, jag har tulpaner, vinrankor och pioner. Och 27 olika sorters klematis, som är min favoritväxt.

I koloniområdet finns det en hel del regler. Kolonin räknas som ett parkområde, man ska kunna promenera här och kunna njuta av detta. Det ska inte vara för höga häckar eller för rufsigt och inte välansat.

–I min barndom var det pest att jobba i vår jätteträdgård, avslutar Eva. Det var bara jobb och inte roligt alls. Men idag älskar jag det här! Det är den finaste gåvan jag har fått i hela mitt liv.

Välkommen hem till

Familjen Eva Erbin

Läge Kortenslund i Bromma.

Odlingszon 3

Fakta kolonilotter.

 

Kortenslund har sammanlagt en yta på 85 000 kvm och är en ekonomisk förening och arrenderar området Kortenslund av Stockholms Stad. Föreningen har 213 medlemmar. Den låg ursprungligen vid Åkeshov, där de första spadtagen togs 1917. Föreningen flyttade 1939 till Kortenslund.

Det ska vara välskött! Det krävs att lotterna underhålls, man kan inte bara äga en kolonilott och sen inte sköta om den, utan det är det väldigt viktigt att lotterna hålls väl vårdade. Detta innebär klippta gräsmattor, rena gångar och klippta häckar. Häckarna får vara högst 110 cm höga och 40 cm breda. Det är bara för att alla som går och flanerar i området ska kunna njuta av trädgårdarna, för en kolonilott är ingen privat trädgård där man gömmer sig undan insyn. Utomstående som promenerar i området ska se hur vackra och välskötta lotterna är. Man får inte heller byta ut häcken mot staket, och underhållet kräver också att man sköter om ytan utanför lotten. Trädgrenar får inte hänga ut över vägarna och det får inte heller finnas fröande ogräs, som till exempel fröande maskrosor på lotten.

Den viktiga komposten. Som kolonilottsägare är man skyldig att anlägga kompost för trädgårdsavfall. Kompostjorden blir sedan ett värdefullt jordförbättringsmedel.

Trädgårdsfakta Kolonilott med litet hus på 26 kvm. I trädgården finns bland annat en pergola, tulpaner, vinrankor och pioner. Och 27 olika sorters klematis, Evas favoritväxt.

Kolonilottens historia.

En koloniträdgård är ett stycke mark som delats in i mindre delar, kolonilotter, som hyrs ut till enskilda personer som odlar exempelvis grönsakeroch andra växterdär.

Koloniträdgårdar har funnits i Sverige i över 100 år, i andra delar av Europabetydligt längre. 1800-talets städer var trånga och i lägenheterna bodde oftast många personer. Bostadsbristen var stor och försörjningen med frukt och grönsaker var dåligt tillgodosedd. Tanken med kolonilotterna var att ge storstadsbon en möjlighet att komma ut till sin egen lilla trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker där och på så vis hålla nere livsmedelskostnaderna.

I Sverige anlades den första koloniträdgården i slutet av 1800-talet i Landskrona. I resten av landet fick rörelsen stor spridning efter förra sekelskiftet.

På kolonilotten kan det finnas en liten stuga, en friggebodeller ett redskapsskjul. Ursprungliga syftet med koloniträdgårdar, att ge människor möjlighet till trädgårdsodling av frukt och grönt, har sedan 1950-talet ändrat karaktär från ren nyttoträdgård till mera av prydnadsträdgård (oftast en kombination av bådadera). I Sverige finns det idag (2007) cirka 300 koloniträdgårdsföreningar.

1940- talets stuga är bekvämare och trivsammare. Terrasser byggdes och trädgårdsmöbler införskaffades, grus lades ut på gångarna. Fler rosor och ettåriga snittblommor planterades, lite ovanligare sorters perenner odlades. Det var nu som kolonilivet och odlingen blev en trevlig fritidssysselsättning. Fortfarande odlas det lite nyttoväxter, som potatis och grönsaker, att skördas till lite festligare tillfällen.

Till en början var reglerna stenhÃ¥rda, bara nyttoväxter fick odlas och kolonierna skulle ”hufvudsakligen vara afsedda för de stora skaror af kroppsarbetare och deras vederlikar som inne i staden lefva i smÃ¥ villkor och hade besvärliga bostadsförhÃ¥llanden”.

Den som är intresserad av att ha en kolonilott måste ställa sig i kö hos en koloniförening, men köerna är långa, ibland kan man få vänta i upp till 10 år.

Vill du veta mer:

Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar www.koloni.org/

Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar www.fssk.se/

Föreningen Göterborgs koloniträdgårdar www.fgks.net/

 

 

Här bor Eva Erbin hela sommarhalvåret, från april till sista september.

Innan klätterväxterna tar över spaljén ser man hur fint den är uppbyggd. Av enkelt armeringsjärn och flätad pil. Snyggt!

Förra sommaren stora investeringar var tre lite större trollhassel.

Den lilla grusade gången i perfekt skick. Inga små pinnar, raka gräskanter och de fina gångplattorna som Eva gjutit själv.

Några små vårlökar hänger kvar än i maj.

Svartrot.

Hyacinten kämpar tappert för att få värme, komma upp ur jorden och blomma.

En kolonilott här på Kortenslund måste ha fyra fruktträd! Här är ett av Evas blommande äppelträd.

Sparris!

Pingstliljorna i all sin prakt.

Japansk malört.

Några fina exemplar rosor som ska på plats i dagarna.

Ã…rets pelargoner. Ofta planterar Eva dem i rabatten.

Höstsilverax.

En liten del av en pion, resterna av rådjurens härjningar under den gångna natten.

Mums! Den första skira delen av rabarbern är på väg upp. Snart dags för årets första rabarberpaj!

Ormbunken som försiktigt rullar ut sig. Men vågar inte riktigt än… långsamt, långsamt tar växterna över trädgården. Magiska maj på nära håll är en intensiv upplevelse.

Eva arbetar i trädgården hela dagarna, men sen är den i ett perfekt skick. Nu är det tid att klippa ner växter och ta bort de som dött under vintern.

Eva Erbin i sin trädgård.

Eva planterar pelargonerna i rabatten.

Inte en dag utan härligt långfika på kollo.