Värmesystem som spar pengar

Foto: Nibe

Genom att välja ett effektivt och energisnålt värmesystem kan du både minska din energiförbrukning och värna om miljön. Här får du en kort introduktion till några av dem.

Text Suzanne Linge

Det går mycket energi till att värma upp ett hus så här finns det mycket pengar att spara. Och även om det är dyrt att investera i en helt ny anläggning så brukar man tjäna in denna kostnad ganska snabbt. Samtidigt höjs ju värdet på huset. Med en investeringskostnad på cirka 50 000 kronor kan man nästan räkna med en värdeökning på ca 100 000 kronor. Dessutom blir de löpande värmekostnaderna lägre.

Men att välja rätt värmesystem är inte enkelt. Alla hus är individuella och det som passar en fastighet kanske inte passar en annan. Dessutom har varje familj olika behov och vanor som man måste ta hänsyn till. För att inte tala om ekonomin. Det gäller ju att se till att man har råd med det nya värmesystemet och att investeringen verkligen lönar sig i längden.

Varje system har sina för- och nackdelar. Dessutom så skiljer de sig i installations- och driftkostnad. Man bör dock välja system utefter husets och lägets förutsättningar. Dessutom bör man tänka på hur mycket energi man gör av med samt ta hänsyn till den egna förmågan att sköta om och underhålla systemet. Om man inte vill hugga ved eller har tillgång till egen skog bör man kanske inte satsa på ett vedeldat system, till exempel. Och har man en ytterst liten tomt så kanske det är synd att gräva upp den för att lägga jordvärmerör.

Vattenburet eller luftburet
Generellt skiljer man mellan vattenburna system och luftburna, direktverkande system. Ett vattenburet system har vattenfyllda radiatorer med cirkulerande varmt vatten från en eller flera värmekällor. Ett direktverkande system ger istället värme direkt från källan. Denna källa kan bestå av ett elelement eller en braskamin, till exempel.  Ett vattenburet system är flexibelt och ger bättre möjligheter att alternera mellan olika värmekällor. Därför ger de oftast en billigare energikostnad än till exempel ett direktverkande elelement. Om elen är dyr kan man koppla in en vedpanna och på sommaren kan man komplettera med solfångare, till exempel. Men att installera ett vattenburet system är dyrt. Man brukar räkna med en investeringskostnad på cirka 5 000 kronor per radiator. Därför lönar sig ett sådant ingrepp oftast bara om man har ett stort hus med hög energiåtgång. Ett alternativ kan vara att installera ett vattenburet system i en central del av huset med öppen planlösning där det är lätt att dra rör och låta elelementen i husets yttre delar vara kvar.

Elvärme
Om man värmer sitt hus med el så kan man antingen ha en elpatron eller en elpanna som värmer vattnet till husets vattenburna system eller så kan man ha direktverkande element. Direktverkande element är billiga att installera, de är lättskötta och ger en säker tillgång till energi. Med det gäller att se till att man har bra termostater som stänger av eltillförseln när det är tillräckligt varmt så att man kan minimera sin energiförbrukning. Nackdelen med direktverkande element är att el är en dyr energikälla. Därför är ett vattenburet elsystem att föredra då det kan kompletteras med mindre kostsamma energikällor.

Fjärrvärme
I ett fjärrvärmesystem kommer värmen i rör som är nergrävda i marken från ett värmeverk. Systemet är kopplat till flera fastigheter men varje fastighet har en egen fjärrvärmecentral. Fjärrvärme produceras ofta från förnyelsebara energikällor och är därför ett bra miljöval. Installationen är billig om huset redan har ett vattenburet system. Det är dessutom tyst, enkelt och kräver inget bränslelager. Nackdelen är att valet av leverantör är ytterst begränsad. Man kan dock tillsammans med några grannar bygga ett så kallat närvärmesystem som är en liten fjärrvärmeanläggning.

Olja
Olja som eldas i en oljepanna ger värme till ett vattenburet system. Oljan ger en bra effekt, även när det är riktigt kallt och systemet är välbeprövat och säkert. Men olja är både dyrt och farligt för miljön. Dessutom så ska pannan sotas och underhållas kontinuerligt. Idag gör man inga nya oljeinstallationer utan gamla system anpassas för biobränslen.

Pellets
Pellets är ett naturligt och förnyelsebart bränsle som består av sammanpressade sågspånscylindrar. De eldas i en panna eller en kamin som kan anslutas till ett vattenburet system om man så vill. Systemet är lättskött och kräver endast en liten arbetsinsats; en halvtimme per vecka. Man behöver endast aska ur pannan regelbundet samt fylla på bränslelagret. Däremot är det ett utrymmeskrävande system då pellets i stora volymer måste lagras i närheten av pannan. Oftast eldar man på vintern och därför kan det vara lämpligt att komplettera systemet med till exempel solvärme på sommaren för att undvika att man då måste använda el. Gamla oljepannor kan med fördel göras om till pelletspannor.

Ved
Att elda med ved är inte riktigt lika miljövänligt som att elda med pellets som är en renare energikälla. Däremot är ved också en naturlig och förnyelsebar resurs. Har man dessutom tillgång till egen skog blir den nästan gratis om man räknar bort den egna arbetsinsatsen med att fälla och hugga träd. Ved eldas i kakelugn, kamin eller panna som med fördel kan anslutas till ett vattenburet system med en eller flera ackumulatortankar som lagrar överskottsvärmen. En eldstad som inte kräver cirkulation (som inte är ansluten till ett vattenburet system) fungerar även under ett strömavbrott och kan därför vara ett bra komplement till det reguljära värmesystemet. Tänk på att veden ska vara absolut torr samt att du måste sköta om och underhålla panna och skorsten regelbundet för att förbränningen ska vara säker och effektiv. Räkna med en arbetsinsats på 20 minuter om dagen. Ved är dessutom utrymmeskrävande.

Solvärme
Solvärme är nästan gratis och överför solenergi till en ackumulatortank eller en varmvattenberedare. Det som kostar är egentligen bara installationen av solfångarna som ligger på mellan cirka 30 000 – 60 000 kronor. Man kan få nästan hälften av kostnaden för varmvatten täckt av solenergi. Nackdelen är att solfångarna bara ger energi när solen skiner och därför måste kompletteras med någon annan energikälla, De är ett perfekt komplement till eldning med ved eller pellets.

Värmepump
En värmepump använder el för att hämta lagrad energi från marken, berggrunden, vattnet eller luften. Det är en billig energikälla som kräver relativt lite underhåll och har lång livslängd. Den egna arbetsinsatsen är nästan lika med noll. Med en värmepump kan elförbrukningen halveras. Rätt dimensionerad kan den täcka 80–90 procent av årets energibehov. Men installationskostnaden är hög. Värmepump, utrustning, borrning eller grävning samt installation kostar minst 100 000 kronor.

Bergvärme
Energin hämtas från berget och är därför gratis. Att borra är dock dyrt och det är ytterst viktigt att djupet och dimensionen på hålet är rätt för att systemet ska fungera effektivt. Däremot blir det endast ett litet ingrepp i omgivningen och systemet har samma verkningsgrad hela året.

Jordvärme
Solvärme som lagras i ytskiktet på marken hämtas av nedgrävda plastslangar med frostskyddsvätska som cirkulerar i systemet och ger sedan värmen till pumpen. Mest energi finns det i vattenrika jordar. Man måste dock göra stora ingrepp i trädgården och se till att det är rätt djup på slangarna då detta varierar mellan olika delar av landet.

Luftvärme
En frånluftsvärmepump tar till vara på energin i inomhusluften via ventilationssystemet. Därför måste det finnas ett fungerande fläktsystem med kanaler. Systemet ökar samtidigt ventilationen av huset samt minskar halterna av mögel och fukt. Installationskostnaden är relativt låg men det är viktigt med rätt ventiljustering och att alla luftfilter rengörs regelbundet för att systemet ska fungera optimalt. En luft-vattenvärmepump hämtar värme från uteluften till husets vattenburna system. Det är dock svårt att få bra effekt i systemet när det är riktigt kallt ute. En luft-luftvärmepump hämtar värme från utomhusluften och överför den direkt till inomhusluften. Installationen är billig, runt 15 000–25 000 kronor. Systemet är lättskött och ger en säker tillgång till energi men kräver eltillskott samt en öppen planlösning för att ge bra effekt. Vissa av de system som finns på marknaden är inte anpassade till det svenska klimatet och verkningsgraden blir sämre vid kall väderlek.

Vattenvärme
Ett vattenvärmesystem hämtar energi från vatten i sjöar, vattendrag eller från grundvattnet. Sjövärme hämtar energi från sjöbotten via slangar som placeras på botten med tyngder så att de inte flyter upp. Ju djupare slangarna ligger desto mindre är risken för att de skadas. Botten måste vara jämn och systemet rätt dimensionerat för att det ska vara effektivt. Bland värmepumpar har sjövärme lägst investeringskostnad och högst verkningsgrad. En grundvattenpump hämtar istället grundvatten från ett borrhål och pumpar det upp till värmepumpen. Detta är därför ett öppet system vilket innebär att orenheter i grundvattnet kan slamma igen systemet. Investeringskostnaden är hög och tillgången till vatten varierande.

Minimera husets värmebehov
Vilket värmesystem man än väljer så bör man samtidigt försöka minimera husets värmebehov för att minska sin energiförbrukning. Detta kan man bland annat göra genom att isolera huset ordentligt, framförallt på vinden då värmen stiger uppåt. Se även till att täta dörrar och fönster för att undvika drag. På natten kan man dra för gardiner och persienner för att hålla värmen kvar. Man räknar med att drag från dörrar och fönster står för 35 procent av husets totala värmeförlust, drag från golv, tak och ventilation för 15 procent och från väggar för 20 procent.  Därför är det bra att först gå över och förbättra husets klimatskal innan man investerar i en alternativ värmekälla. Med ett omfattande isoleringsarbete kan man faktiskt spara 8 000 kronor per år. Och tätar man bara dörrar och fönster kan man ändå spara 2 000 kronor per år. Om man har ett hus med direktverkande elelement kan man spara 3 000 kronor genom att sänka temperaturen något. Sedan kan man komplettera med luft/luftvärmepumpar eller en braskamin. De gamla elementen kan även bytas mot moderna oljefyllda element med bättre termostater. Förser man elementen med en elementfläkt som sakta flyttar luften kan man spara 5 000 kronor per år. Om du minskar din energiförbrukning och samtidigt byter till ett mer energieffektivt värmesystem kan du faktiskt spara in 60 procent av husets energiförbrukning.