Skräddarsytt köksglas från Glasgigant …
Skräddarsytt köksglas från glasgiganten Köksglas är glas som används som en del av en inredning eller som en inredningsdetalj i alla typer ...
Det vackra taket. Vare sig man ska bygga nytt eller lägga om taket på ett äldre hus så har man lite att fundera över. På äldre hus är det vanligast att bara byta ut taket med samma material som tidigare och som man vet fungerar bra. Men ibland kanske det skulle passa med en annat typ av tak om man bara tog sig en funderare.
På nybyggda hus finns det möjlighet att anpassa konstruktionen till det tak som är planerat. Tegel – och betongpannor är ju tyngre och kräver rejälare konstruktion än andra tak som plåt och papp. På många äldre hus har det från börjat varit papptak och sen kanske lagts eternit på som är ett relativt lätt tak. Om man vill lägga tegel eller betongtak på en sådan konstruktion kräver det att man kollar bärigheten på takstolarna ordentligt. Funderar man på att lägga om taket med nytt material krävs bygglov och i detaljplanerade områden vill kommunen vanligtvis inte att det ska avvika för mycket ifrån de intillliggande husen. Taket utgör en stor yta och är en stor del av synintrycket så valet av material är värt att lägga ner lite tid och tanke på. Det finns många olika material med olika egenskaper och prisklasser. Här får du en introduktion till våra vanligaste tak, och även de som inte är så vanliga här i Sverige.
Klassiskt tegel
Detta är vårt mest klassiska tak och har lagts i generationer. Till en början var det mest kyrkor och kloster som kunde kosta på sig ett fint tegeltak. Men i takt med att produktionen kom igång och blev mer effektiv så började det även läggas på finare villor, för att sen på 1900-talet explodera och är numera det vanligaste materialet på våra svenska tak. Tegel är tillverkat av lera och alltså ett naturligt miljövänligt alternativ. Tegelpannorna är ofta oglaserade men finns även som glaserade och kan då fås i olika färger. Ett glaserat tegeltak är mycket exklusivt och har så också en högre prislapp. Det fina med tegeltak är de skiftar en aning, ingen panna är riktig lik en annan, och gör så att taket blir mer levande i uttrycket, till skillnad på ett betongtak där alla pannor är i stort sett identiska. Att lägga ett tegeltak kräver kunskap och tid, så bäst är om en takläggare gör arbetet så det blir tätt och att pannorna inte glider eller går sönder.
Moderna betongpannor
En riktig bubblare är den något tyngre och billigare betongpannan. Den är ett fullgott alternativ till tegelpannan, något tätare och släpper inte igenom fukt lika lätt, men också tyngre så det ställer högra krav på bärigheten på taket. Utseendemässigt kan det tillsynes vara snarlikt ett tegeltak men vid en närmare titt så blir uttrycket mer homogent och händelselöst. Betongpannor finns i olika färger och former så valmöjligheten är stor.
Den slitstarka plåten
Plåttaket är slittåligt alternativ som fungerar på alla tak. Men plåttak kan se väldigt olika ut och vara av olika kvalitéer. I handeln säljs och marknadsförs ofta tak som ser ut som pannor men är gjorda av plåt. De finns i olika färger som rött och svart. Här ska man vara lite på sin vakt då vissa billigare varianter håller färgen dåligt och kan börjar flaga efter några år. Ett plåttak som börjar komma tillbaka är det listade plåttaket som liknar de gamla papptaken på sätt och vis. Dessa tak bör läggas av fackmän och går att få i olika färger såsom tegelrött, svart, grönt. Till den här kategorin kan man lägga till zinkplåten som läggs på samma sätt och har en vacker silvergrå färg. Den börjar man se alltmer på nybyggda moderna hus och har blivit mycket populär hos arkitekter. Det att gäller att taket är välisolerat då ljudet av regn förstärks och kan bli nästan öronbedövande på ett oisolerat plåttak. Bor man uppåt landet och har mycket snö på vintrarna är det bra att veta att plåten blir hal och snön har svårt att ligga kvar om lutningen på taket är brant och faller gärna ner och skapar stora vallar runt huset.
Det vackra papptaket
Det här är ett tak med gammal tradition och många av våra gamla längor hade papptak, så kallade listtak, en gång i tiden. Idag används det ofta på platta tak och tak med liten lutning. Ett riktigt välgjort papptak klistras och löds ihop med gaslåga så att vatten inte kan leta sig in under pappen. Det ska också förses med trekantsläkt som läggs under pappen vid skarvarna på våderna så att avrinningen kan ske snabbt och lätt. Många arkitekter menar att listtaket upphöjer papptaket till något mer förfinat och elegant. Listerna ger en skuggverkan som gör att taket får ett levande och spännande uttryck. Metoden att lägga trekantslister vertikalt under tätskiktet har anor från 1800-talet. Fördelen var att pappen inte spikades fast i takpanelen utan bara i listerna. På så sätt slets inte pappen sönder vid spikarna när takbrädorna utvidgades vid fukt eller drogs samman vid torka. Pappskarven, den känsligaste delen på ett papptak, lyftes också upp, vilket bidrog till säkerheten. Ett papptak bör läggas av någon som har goda fackkunskaper och erfarenheter av detta. Då får man ett vackert tak som håller länge. Shingel är ett enklare papptaksalternativ som läggs i redan utskurna våder som överlappar varandra. Detta tak går bra att lägga själv om man följer instruktionerna noga. Papptaken blir mycket varma när solen står på om sommaren och blir då ömtåliga. Ytskiktet på ett papptak kan behandlas och lagas med så kallad takmassa och på så sätt förlänger man takets livstid.
De gröna taken värnar om miljön
Gröna tak är ett samlingsbegrepp som oftast används för att beskriva vegetationstäckta tak. De avser allt ifrån ett tunt lager med sedumväxter på taket till tjockare växtbäddar med buskar och träd. Att använda växter på tak kan spåras långt bak i mänsklighetens historia. Det mest välkända exemplet är “Babylons hängande trädgårdar”, ett av antikens sju underverk. Gräs, torv och vass har använts som taktäckningsmaterial långt tillbaka i historien. Idag ser man ett ökat intresse för gröna tak, i synnerhet torv- och sedumtak och då speciellt i stadsmiljöer, men även stråtak av halm på villor på landsbygden har haft ett uppsving. Torvtaken är beväxta med gräs medan sedumtak består av en matta med härdiga fetbladsväxter. För sedum bör taket ha ett ordentligt tätskikt som bör läggas av fackman och lutningen avgör om man behöver ett dränerande eller fukthållande underlag. Själva sedummattan är sedan inte så svår att lägga själv för den händige. Många av takleverantörernas växter odlas i Sverige och är härdiga i vårt klimat. Ett sedumtak ger en mycket vacker karaktär och varierar med årstiderna beroende på blomningstid och fuktighet, de skiftar vackert från grönt, rött, gult och vitt. Ett sedumtak har många fördelar; de absorberar luftföroreningar, isolerar både mot värme och kyla, dämpar buller och tar emot dagvatten. Det kräver även minimalt med underhåll. Vikten är heller inte något stort problem då mattorna endast är 4 cm tjocka.
Torvtak
Torvtaken, som är beväxta med gräs, har en lång tradition i Sverige och de fanns förr på våra jordkällare och backstugor runt om i landet. Uppbyggnaden av ett torvtak idag jämfört med förr ser ju såklart lite annorlunda ut, framförallt används moderna material till tätskiktet men principen är densamma. Grässvålen levereras oftast på rullar som är lätta att lägga på plats men gräset kan även frösås på plats. Ett torvtak är dock ganska tungt så bärigheten på takkonstruktionen måste vara hög. Lutningen på taket bör inte vara för brant så mattan glider. Nackdelen med torvtak är kanske att den behöver klippas och vid lång torka även vattnas för att inte brännas. Stråtaket är troligtvis den äldsta typen av takbeläggning och består av halm eller vass som läggs i tjocka lager och det har en mycket god isoleringsförmåga mot kyla och värme och ger därför ett jämt inomhusklimat. Stråtak bör läggas på tak som har en lutning av minst 45 grader för att få en bra avrinning, ju större lutning desto bättre livslängd på det lagda taket, så fukten inte stannar i taket.
Text Kisse Lindén
LÄS MER OM SOLCELLER