Valet av eldstad beror på en mängd faktorer och i vilket syfte den ska installeras. Det man ska fundera över är vilken typ av effekt den ska ge. Ska den värma upp större delen av hemmet eller endast finnas som ett ökat trivselkomplement? Har ni skorsten eller avser att skaffa bygglov för den typen av eldstad som kräver det och har ni en grund som pallar vikten av en tyngre kamin? Även miljöaspekten bör tänkas över för den som med säkerhet vill ha ett miljövänligt alternativ. Många frågor ska alltså besvaras och här får ni en effektiv guide för olika modeller.
ÖPPEN SPIS Passar: dig som inte är så kräsen med verkningsgraden och som främst vill ha en extra värmekälla. Passar inte: dig med barn eftersom den ofta saknar säkerhetslucka.
KAKELUGN Passar: dig som vill ha värme som håller länge. Passar inte: dig som har dåligt tålamod då den värms upp sakta.
BRASKAMIN Passar: dig som vill ha snabb värme och vill ha något lättinstallerat. Passar inte: dig som vill ha lång värmefrekvens eller behöva sköta glasluckan.
GJUTJÄRNSKAMIN Passar: dig som har öppen planlösning och vill ha hög verkningsgrad i hela huset. Passar inte: dig som vill fylla på eldstaden ofta då utrymmet är begränsat.
MURSPIS Passar: dig som vill ha en traditionell komplementsuppvärmning. Passar inte: dig som inte vill skapa gjutet fundament innan installation.
PELLETSKAMIN Passar: dig som snabbt och smidigt vill justera önskad temperatur. Passar inte: dig som vill lägga tid på underhåll eller anpassa bränslestorlek vid påfyllning.
KÖKSSPIS Passar: dig som vill ha omedelbar värme och även vill laga mat på den. Passar inte: dig utan befintlig skorsten som har bråttom, då bygglov vid bygge krävs.
KAKELKAMIN Passar: dig som önskar en kakelugn men inte har möjlighet att skapa underlaget som krävs. Passar inte: dig som bor kompakt då effekten av kaminen passar bäst i luftiga rum med öppen planlösning.
Visste du att kakelugnen skapades på grund av en stundande vedkris på 1700-talet? De vedslukande öppna spisarna höll på att tömma Sveriges skogar på bränsle – och som räddning skapades den vackra och mer energisnåla värmekällan.
Behöver din kära kakelugn renoveras? Vi har ställt några frågor till experten Christian Nossbring på Norrköpings kakelugnsmakeri för en snabb överblick hur deras vardag inom området ser ut och vad som förväntas komma.
Vilka är de vanligaste renoveringsbehoven?
Det absolut vanligaste är att en gammal kakelugn börjar läcka i bakväggen eller att teglet helt enkelt faller ur eldstaden. Då är det dags att sätta om kakelugnen genom att riva den och mura upp den på nytt igen.
Vad är det våraste uppdraget ni löst?
Svårt att säga för vi arbetar i allt från små kojor i skogen till stora herrgårdar och slott men ibland blir det knepigt men det är väl det som gör att det är roligt. Gamla kakelugnar från 1700 talet som saknar bitar kan vara ganska svåra att rekonstruera. Skorstenar kan även de vara riktigt knepiga ibland.
Hur lång tid tar en renovering i snitt?
Det tar cirka en vecka att sätta om en kakelugn. Räkna med att kakelugnsmakaren behöver hela rummet som kakelugnen står i.
Vilken är den mest populära kakelugnen just nu?
Det går lite i vågor men höga kakelugnar från cirka år 1880-1900, vita går bra just nu.
Stundande trender inom kakelugnsmakeri?
Svårt att säga men får jag hoppas så skulle jag vilja att folk vågade ha lite mera färger i kakelugnarna. Varför inte en brun eller en skogsgrön?
Hur eldar man bäst? Här får du några tydliggörande tips från Brasvärmeföreningen.
Elda i en modern braskamin.
Gör en bygganmälan före installationen.
Beställ besiktning av sotaren efter installationen.
Elda endast med torr ved. Det går åt dubbelt så mycket nyhuggen ved för samma värmemängd.
Kontrollera röken. Röken ska vara vit och allra helst genomskinlig. Svart rök tyder på olämplig eldstad, fel eldningsteknik eller dåligt bränsle.
Träaskan i eldstaden ska bli finfördelad och grå.
Sota och rengör ofta, det sparar både energi och miljö.
För mer information, gå även in på www.skorstensfejare.se och ställ frågor om besiktningar, eldstäder och säker eldning till riktigare sotare!
En vedeldad eldstad kräver bränsle och även här bör du tänka på vad du använder. Värt att fundera över är vilken effekt du vill ha och att du faktiskt använder ved som är hälsosam och miljövänlig. Olika impregneringar bidrar exempelvis till giftutsläpp. Funderar du på att ge dig ut och hugga ved för att använda direkt – tänk på att den innehåller hälften vatten och helst bör klyvas och därefter torka i minst sex månader innan den eldas. Sur ved är dessutom sämre för miljön. När du köper billig ved betalar du alltså för vatten. Ju dyrare ved, desto bättre och mer effektiv är den!
Det rätta bränslet
Gran och tall: Detta eldar du med om du vill att det ska knastra och slå gnistor!
Tung ved: Ek och bok har långsam brinntid och lugn effekt.
Lätt ved: Björk ger ett snabbt och stormigt brinnande.
OBS! Att elda med sopor och avfall är förbjudet enligt lag!
Text Malin Johansson