Ett personligt trähus som passar in i omgivningen

Anna Airikkala lät bygga ett personligt trähus som passar in dess omgivning; ett kulturhistoriskt värdefullt trähusområde. Men att hitta en arkitekt som kunde rita en byggnad som matchade tomtens proportioner och som dessutom var mysig invändigt, var en riktig utmaning.
Många drömmer om att flytta till trädgårdsliknande, gröna och lugna Staffansby. Trettioåriga Anna, som driver familjeföretaget Mosa Interior, hade möjlighet att bygga på området på grund av att hon kunde styckade av en bit mark från hennes föräldarnas tomt. Att bygga nytt i det gamla trähusområdet bland de ståtliga villorna var ett stort projekt, vilket tog flera år.Redan i början, i planeringsstadiet, uppstod problem. Anna hade svårt att hitta en aritekt som tänkte likadant som henne om hur huset skulle se ut och framförallt hur det skulle kännas. Anna ville ha ett trevåningshus med sällskapsrummet på mellersta våningen, sovrummen på ovanvåningen och bastu samt duschutrymme på bottenvåningen.Till slut fann hon en gemensam linje med arkitektbyrån Siren. Efter att planeringsstadiet var klart, hade huset fått sin form och de rätta dimensionerna.Annas granne, som byggde sitt eget hus samtidigt, ställde upp som projektansvarig. Väggarna tillverkades av Vieska-talot och levererades av Rautia. Hustillverkaren monterade stommen, allt annat gjordes av professionella hantverkare. Skarvarna mellan byggsatsens väggelement doldes med stående panel, vilken målades faluröd. Anna ville har jordvärme, vilket är dyrt att installera, men betalar sig på långt sikt. Dessutom är det ett miljövänligt alternativ. Den bästa lösningen hittade hon från Senera.

De vita fönsterkarmarna tillhör ett traditionellt hus. Stående locklistpanel ger istället en modern känsla.

På altanen finns det en underbar matplats. Lyktor, brickbord och textilier är från Mosa Interior.

Husets största rum fungerar både som vardagsrum och som sovrum. Inredningen är från Mosa Interiör. Belysningen kommer från Watt & Veke.

I golven finns numera värmeslingor för jämn värme som dessutom är lätt att reglera, varje rum för sig.Slutresultatet var så lyckat att en affärsbekant till Anna, som också bor i Staffansby, Hille Kaukonen, arkitekt på Skanska, lovordar huset som passar in i området och omgivningen. När de befintliga husen på området är kubik-liknande och kompakta är detta arkitektritade hus mer väldimensionerat med sina korta kavlar och långa sidor och rummen mer användbara. Husets dimensioner är lugna, i balans och exakt anpassande till tomten och till grannhusen förklarar Hille Kaukonen. Trähuset vill växa i framtiden. Annas personliga trähus avviker från rådande traditioner på alla sätt. Även om trähuset är på tre våningar och utsidan färdigbyggd har Anna bara tagit den 48 kvadratmeter stora, mellersta våningen i bruk. Resten av hemmet skall byggas färdig senare. Det är för att spara på kostnaderna, påpekar Anna. Anna är ensamstående mamma till femåriga Ida och det finns tillräcklligt med utrymme för en vuxen och en liten dotter. De andra våningarna kommer att inredas så fort det finns budget för det. Köket, sällskapsrummet, toaletten och duschrummet är färdiga. Anna och Ida sover i vardagsrummet. På kvällen öppnas bäddsoffan och sällskapsrummet förvandlas till sovrum. Här finns ingen teve, istället fördriver de tiden tillsammans med att mysa, pyssla, lyssna på musik, läsa och laga mat. I framtiden ska det byggas en traditionell kakelugn på mellersta våningen, underarbetet är redan färdigt.

Anna och Ida trivs utmärkt i deras nya hem.

Anna blandar modern design med bohemiska inslag när hon inreder. Tom Dixons lampa påminner Anna om åren i London.

Det svarta köket från Ikea med en känsla av storhushåll ger kontrast till den ljusa inredningen. Öppna hyllorna ger mer plats för förvaringing och är dessutom vackra att se på. Djuren av trä på bänkskivan är hantverk och kommer från Lappland. Från början var de menade som leksaker till Ida men mamma räddade de skickligt täljda objekten.

Köket är placerat i en hörna för sig men samtidigt är det en del av sällskapsutrymmet. Det ihopvikbara bordet och stolarna är en utmärkt lösning för det lilla utrymmet. Träskärmen delar av köket mot vardagsrummet. Kulören på soffan anpassades till Erkki Mattilas tavla.

Inredningen är kreativt skapad med liten budget. Den är en blandning mellan bohem, second hand och importfynd från det egna företaget. Bäddsoffan kommer från barndomshemmet. Soffan ursprunliga gröna tyg tilltalade inte Anna så Tarja Leino från Todo Mundo klädde om den med ett gråbrunt tyg. Ännu mer personlighet får hemmet genom de olika träskåpen samt innerdörrarna som kommer från återvinningscentraler och rivningshus där Anna funnit gamla omaka pardörrar.
I nuläget finns det inte tillräckligt med förvaringsutrymme i huset. Lösningen blev att man kan förvara kläder och leksaker i olika skåp och korgar. Det finns många konstverk på Annas väggar, gjorda av hennes släktingar. Ovanför soffan i vardagsrummet hänger, på den bästa platsen, hennes farfars Erkki Matilainens konstverk vilket ger rummet den rätta färgkombinationen.
Ett annat konstverk är ett minne från hennes fars hemland Namibia. Ovanpå hyllan som gjord av metall finns en bronsstaty som föreställer Anna som liten och är skapad av hennes gudmor,  Anu Matilainen. Anna är förtjust Anus ”rakt på sak-stil”.

Skåp och byråer är utmärkta platser för vackra inredningsföremål.

Det svarta köket från Ikea med en känsla av storhushåll ger kontrast till den ljusa inredningen. Öppna hyllorna ger mer plats för förvaringing och är dessutom vackra att se på. Djuren av trä på bänkskivan är hantverk och kommer från Lappland. Från början var de menade som leksaker till Ida men mamma räddade de skickligt täljda objekten.

Från matsalen har man tillgång till altanen. Efter att Ida har gått och lagt sig på kvällen kan Anna sitta länge på altanen med sina grannar.

Annas föräldrar bor fortfarande kvar som grannar och hennes vänninna bor i närheten, så hon hittar alltid barnvakt till Ida och trevligt sällskap till sig själv. Här har de har firat många trädgårdsfester födelsedagar tillsammans. Anna är lycklig. Detta ”resten av livet- boende” i ett ”litet-stort hus” är precis vad hon ville ha, ett gemensamt trevligt hem för mor och dotter.

Text Piia Kalliomäki Foto Siiri Salo