Hus med det bästa bitarna från bägge länder.

Till Paula och Greg Steeles kanadensisk-finska hem har man plockat de bästa bitarna från bägge länder. Husmodell och planlösning planerades nästan ett år innan man började bygga och slutresultatet blev ett fantastiskt hem anpassat för en barnfamilj.
I själva verket letade familjen Steele efter ett större hus till sin växande familj, men det blev annorlunda. När man inte hittade ett hus med rätt pris och rätt känsla i området Esbo, bestämde man sig för att bygga sitt hus själv.
Jag var höggravid och kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur vi till slut hittade en tomt, berättar Paula och tänker tillbaka. Men jag kommer ihåg när vi stod uppe på backen och tittade ner på tomten. Det var otrolig fina vyer från den och när jag såg en liten lada en bit bort, visste jag att vi hade hittat en perfekt plats till vårt hus!
Även om behovet av ett hem var akut, ville inte familjen Steele hasta med huset. De funderade ett helt år på vilket slags hus de ville ha. Men säkert var i alla fall att de ville att byggsatsen skulle vara enkel att sätta upp och att de skulle ha klart för sig i förväg hur mycket bygget skulle kosta. Därför bestämde vi oss för att bygga ett storelementhus och valde Oravaishusen, för de kunde förverkliga alla ändringar vi önskade. Nu finns de ju inte längre, säger Paula. Tack vare ordentlig och grundlig planering, skedde själva byggandet snabbt. Vi fick bygglovet i mars och huset var färdigt att flytta in i runt midsommar samma år, fortsätter hon.

Under tiden de letade efter ett hus med lämplig planritning och stil, pratade familjen Steele mycket om skillnader mellan kanadensiska och finska boendekulturer. Greg tyckte att det är mycket märkligt att man går till bastu och badrum genom tvättstuga och groventré. I Finland tänker vi att när man är smutsig efter att man har varit ute, är det skönt att kunna lämna smutstvätten i tvättstugan på vägen till bastun och enkelt komma in i duschen. Och kanadensare tänker tvärtom: Varför måste vi gå genom de smutsigaste utrymmen i hemmet, när vi kommer rena från bastun och duschen? En annan konstig sak, tyckte paret gemensamt, är att man oftast placerar trappan till ovan- eller undervåningen direkt vid ytterdörren. Det förstärker känslan av trångt boende och gör samtidigt att all smuts utifrån och från hallen lätt förflyttar sig överallt i huset. De undrade också varför alla hustillverkade hade så små rum. De kanadensiska hemmen är generellt mycket större och man har ofta avsatt gott om utrymme för att spendera tid tillsammans.För oss är umgängesytorna så viktiga att vi i själva verket valde en husmodell efter möjligheten att kunna placera vårt tre meter långa matsalsbord, arvegods från min mormor, i köket. Vi är bara fem i familjen, men bordet är två och en halv meter långt även när vi inte har gäster, erkänner Paula.

Under planeringen av huset blev Paula gravid med parets tredje barn och medger att det viktigaste var att man kunde få vardagen att fungera utan problem. Det vore praktiskt att ha stora, allmänna utrymmen där de livliga pojkarna skulle trivas och hela familjen skulle kunna spendera tid tillsammans. Kök, vardagsrum, matsal och lekrum ritades alla på samma våning och för det mesta med öppen planlösning. På ovanvåningen placerades föräldrarnas och barnens sovrum. Källaren användes för det mesta som förråd bredvid garaget, i förrådet har man också placerat Paula’s egen sy- och arbetsplats.
Jag stor mitt i huset i min fantasi och försökte fundera ut husets funktionalitet. Oftast löstes problemen under natten och jag kunde vakna mitt i sömnen och tänka att ”så skall det inte vara utan på det här viset blir det bättre”, minns Paula. I den ursprungliga planlösningen var köket mycket mindre och placerat men vy mot ytterdörren och ut mot gatan. Vi ändrade planlösningen så att köket blev större och vänt mot innergården istället.
Så nu kan man se ut i trädgården och övervaka när barnen leker, berättar Paula.Man spenderade gott om tid för planering av köket och funderade mycket på olikheterna mellan de bägge kulturerna Jag fick många fina tips från Kanada om hur man utnyttjar skåp. Kanadensare är verkligen välorganiserade. Runt ugnen förvarar man köksredskap man behöver i ugnen och runt spisen placerar man matvaror och köksredskap man använder när man lagar mat vid spisen, förklarar Paula.
Man använder även specifika skåp för specifika varor. Det finn skåp för bakning, där man förvarar alla ingredienser och maskiner för bakning. Speciellt bra fungerar frukostskåp, där man hittar alla frukostskålar, nutella och andra artiklar man använder på morgonen. Å andra sidan tycker kanadensarna att torkskåp är en underlig och onödig sak. De tar plats och där förvarar man saker som inte hör dit. Vi har därför inget torkskåp. Samtidigt var det självklart att ett handfat skulle placeras framför fönstret, skrattar Paula.

Paula ville att köket skulle vara del av inredningen. Köket är en framträdande del av umgängesytorna, så det får inte bara vara en plats för matlagning. Därför uteslöt man överskåp och man tapetserade väggen med en dominant grå och vit-mönstrad tapet som skyddas med en 60 centimeter hög glasskiva. De stiliga arbetsbänkarna från Silestone är enkla att hålla rena trots att de är vita och inte heller blir de missfärgade under flitig använding. I köket byggdes även ett skafferi, för det har man i varje kanadensiskt kök. Det är verkligen ett under hur mycket man kan få plats med där. På ena sidan finns både tvättmaskin och torktumlare och ovanpå dem en rad med skåp. På andra sidan finns ett fönster och under arbetsbänken, bakom en gardin, har man gömt alla köksmaskiner. Rummet är inte bara praktisk utan vackert också. Då det saknar dörr är det en del av hemmet. Grandma Steele, Gregs mamma, påminde familjen att man skall ta hänsyn till barnen när man bygger kök. Därför tillkom en lång bänk vid andra ändan av köksön där barnen kan stå och hjälpa till, berättar Paula. Paula är passionerat intresserad av trädgården och Greg av grillning, och det märks. Jag skulle aldrig kunna bo i ett hus utan en stor och intressant trädgård. Den betyder allt för mig, intygar Paula. Grilling är allt för Greg. Han marinerar köttet dagen innan, börjar förberedningen redan klockan sju på morgonen och vi äter klockan sju på kvällen. I Kanada grillar man året om och det är synd att vi kunde inte få bygglov för att bygga ett tak till altanen, på så sett skulle vi har kunnat grilla även på vintern, fortsätter hon. Och familjen börjar utesäsongen på finsk-kanadensiskt sätt så tidigt som möjligt och grillar så sent in på hösten som det är möjligt. Det är verkligen härligt att sitta ute och dricka förmiddagskaffe och samtidigt se barnen leka ute på altanen. Här lever vi det liv som vi alltid drömt om, en okomplicerad tillvaro tillsammans med familjen och barnen får en trygg uppväxtmiljö.