Villa Origo från Götenehus har ett unikt grafiskt uttryck och består av en bostadsdel och en garagedel. Ovanpå garaget ligger en insynsskyddad terrass.

Skönhet skapad ur enkelhet

Götenehus nya serie Origos kubistiska arkitektur är inspirerad av 20-och 30-talets modernism och funktionalism. Den sparsmakade och strikta stilen kännetecknas av rena ytor, räta linjer och tydliga kontraster mellan olika material.

Origoserien är funktion och form i skön förening. En arkitektur optimerad för framtidens sätt att leva och bo med ljus och rymd som bärande element. Här berättar seriens skapare, Götenehus Chefsarkitekt Johan Danielsson, vad som inspirerat honom och hur han ser på framtiden inom svenskt husbyggande.

Vad har inspirerat dig när du skapade husserien Origo?

– Många hus som gestaltas har olika applikationer och utsmyckningar för att förhöja husets karaktär, exempelvis på fasad, tak och mötet mellan dessa delar. Den klassiska arkitekturen bygger på dekorationer i fasad som stärker husets dignitet och status som ska representera dess funktion och roll i stadsbilden. I kontrast till detta skapades modernistisk arkitektur, där dess plats och funktion skulle uttryckas i plan och fasad med en renhet och enkelhet istället för ”påklistrade” element. En ärlighet i material och form som uttrycker i fasaden vad som ligger bakom väggen uttrycks istället – detta var grunden till min tanke att utforma en ny huskollektion som kunde med sin enkelhet bli starka och funktionella villor för dagens behov.

Jag ville skapa hus som visar att de är skapta från människans behov

Jag tyckte det var spännande att se hur långt jag kunde gå i skissprocessen med att skapa enkla volymer i samspel med funktionell planlösning och dagsljusinflöde. Men det räcker inte bara med att jobba med arketyperna, utan det måste finnas en grafisk dynamik i uttrycket som ger spänning och arkitektonisk kraft, och det var detta mål som utmanade mig. Jag inspirerades också av de vackra rena husen kring medelhavet som är placerade på olika höjder och ”kopplas” ihop i en vacker grafisk form både i vertikal- och horisontalled. Jag ville skapa hus som visar att de är skapta från människans behov och rumsbildningar men i kontrast till naturens former som är de organiska.

– Jag fick också en idé till husen när jag var nere i Italien och studerade byggnader och inredningar till dessa, där inredningen var minimalistisk utformad men med ett materialval som var olika på respektive del och form. Alltså ett samspel i form men med olika pigment och ytmaterial som skapade en otrolig spänning i fasad.

– Utsikt var också ett av huvudteman, jag ville att man skulle få husens interiör så transparent som möjligt för att kunna uppleva det som finns utanför väggarna, såsom trädgård och landskapsvyer.

Hus med ute- och innekänsla upplöst, ett hus med fullt dagsljusflöde som är så viktigt för oss nordbor.

Vad är egentligen funkis? Någon skillnad på funkis under 30-talet och funkis nu, 2018?

– Funkis eller Funktionalism som det egentligen heter, var en helt ny formlära och filosofi inom konst och arkitektur som växte sig stark under 30-talet i eftersvalning av första världskriget. Kriget hade förstört stora delar av Europa och samhällena skulle byggas upp igen och då fanns det utrymme för nya tankar och nya tider. Industrialismen hade också utvecklats med ny teknik och material, vilket också utvecklade hur husen kunde byggas och med vilka material man kunde använda. I denna tid och dess framtidstro växte en ny rörelse fram, både hos konstnärer och arkitekter.

Den nya stilen skulle vara ett uttryck för den nya tiden

I fronten av detta stod arkitekturskolan Bauhaus i Tyskland med arkitekter såsom Le Corbusier och Rietveld som ledstjärnor i den ”nya stilen” med dess nya tankar. Detta innebar att man var trött på den klassiska arkitekturen med påklistrade element i fasaden som inte uttryckte vilken rumsfunktion som låg bakom. Den nya stilen skulle vara ett uttryck för den nya tiden med bättre och ljusare bostäder, man skulle uttrycka i fasaden vilket slags rum som låg inne i huset genom fönsterstorlekar och nya placeringar, det var alltså funktionen i huset som skulle synas i fasaden. Teknikutvecklingen hade också gett möjlighet att tillverka större glasytor i fönster än tidigare, vilket medförde att man inte behövde ha spröjs i fönstret (spröjs var ett sätt att tillverka stora fönster med små glasskivor ihop satta, då man inte tidigare kunde tillverka större planglas).

Även möbeldesignen utvecklades i samma anda, med enkla och starka pigmenterade möbler.

Tanken var att hus och möbler skulle formas med grundformerna, vilka är kvadraten, cirkeln och triangeln. Färgerna skulle vara av grundfärgerna, inga brytningar utan rena klara färger, såsom vitt, svart, rött, blått och gult. Husens fasad blev vita (renhetens färg) med fönster i hörn och stora fönster vid vardagsrum.

– Funktionalismen idag bygger på samma grundtankar, men är anpassad för vårt sätt att leva och den teknikutveckling som har skett. Detta kan uttryckas med pulpettak och sargtak istället för platta tak och en mer öppen planlösning än under 30-talet. Skjutparti av dörrar ut mot trädgården och andra material såsom fasadmaterial av cementbaserade skivor eller komposit.  Men det vita kvarstår med inslag av ett brytande fasadmaterial.

Vad kännetecknar kubismen som husstil?

– Ur funktionalismen utvecklades ett formspråk som kallas kubism, där man använde sig av en arketyp som var kvadraten eller rektangeln, fast i volymform – kuben. Husen hade platt tak och såg ut som kuber med vita fasader och glasparti utan spröjs som var placerade asymmetriskt i fasaden. Ofta kombinerade man flera kuber till varandra och på det sättet skapade en spännande enhet till en villa eller ett hus.

Ditt mål med Origo? De största fördelarna med husen?

– Målet var att skapa hus med en spännande enkelhet som ger ett starkt och säkert uttryck i fasad och plan. Fasaden ska vara pampig och entrén ska artikuleras extra i vertikalt för att kännas inbjudande. Husen ska ha stora fönsterpartier med mycket dagsljusinflöde och med stor utsiktsmöjlighet till trädgård och miljön exteriört. Planen är skissad i många led för att skapa smidigt och funktionellt formade rum efter hur man rör sig mellan rummen.

– Villa Origo har även utrustats med en underbar stor takterrass ovan garagedelen, som passar bra till tomter som det finns insyn på, eftersom terrassen här har lyfts upp en våning så är insynen minimal och det skapas en vacker utsiktsmöjlighet över andra hus i området.

Hur ser du på trenderna inom husbyggande, och kundernas val av hustyp, under 2018?

– Vi ser att många kunder är intresserade av husens gestaltning exteriört, men planen har blivit ännu viktigare än tidigare. Det är viktigt med en flexibilitet av planen som helst ska rymma många rum på mindre yta, en spegelbild av våra familjestrukturer och samhället. Vi lever trots allt mest inomhus och då blir detta jätteviktigt. Husens invändiga yta tenderar till att bli något mindre än tidigare år på grund av eventuella nya bolånekrav och tomtprisernas stigande kostnad.

– Vi ser dock att det byggs mycket mer ute i landet nu än tidigare, i mindre städer och samhällen har vi byggboom, medans storstäderna backar något i jämförelse med deras storlek.

– När det gäller trender, så finns flera linjer som följs åt parallellt, såsom den klassiska arkitekturen som alltid är stor i Sverige, men den moderna och kubistiska trenden ökar under goda tider med mer framtidstro och frihet att uttrycka sig starkare i formspråket.

Hur tror du framtidens hus kommer att se ut?

– I den närmaste framtiden och de kommande åren blir antagligen ytan av huset viktig, den genererar ändå prisbilden, men jag tror också att enkelheten att bygga hus kommer bli viktig. Många tycker att det är en tuff process, som tar mycket tid och är oroliga för detta, vilket kommer öka behovet av hjälp att forma och bygga husen. Jag tror också att husen kommer bli ännu mer flexibla i sin planlösning, rummen kan användas till olika funktioner, TV-rummet kommer försvinna och bli något annat, annars kommer respektive sovrum bli större på bekostnad av allrummet. Vår teknikutveckling och vår samhällssituation styr hur rummen kommer kombineras.

– Vi kommer säkert se mer solenergihus i framtiden med en vacker arkitektur, fönster kan både skärma av och ”öppnas ”digitalt. Våra kök och bänkskivor kommer innehålla skärmar och styrenheter.

Har du någon personlig favorit bland Origohusen?

– Origovillan är helt klart en favorit, detta hus är moderhuset till de andra, men även Spectra och Omega är hus som har en stark identitet!  Läs mer om Villa Origo från Götenehus

Hur bor du själv?

I en modernistisk villa i två plan.