Längst ute i havsbandet i Stockholms skärgård ligger ön Svartlöga. Här pågår sedan trettio år tillbaka ett unikt natur- och kulturprojekt. Numer finns här en samling av cirka tusen exotiska träd.

TEXT ELISABET BROOMÉ FOTO CECILIA NORDSTRAND

 

 

I Lassas Hagar är det den omfattande trädsamlingen som sätter tonen. Vi har pratat med en expert inom området, Peter Linder som driver Linders Plantskola, om vad man ska tänka på om man vill ha en trädrik trädgård med exotisk touch.

Vackrare än så här kan det inte bli. Utsikt över Gamla dammen. Tänk nu att detta är en skärgårdsö, längst ut vid havsbandet.

Expertens råd.

Har du något bra tips för den som vill ha många träd i sin trädgård?

Om det är samma slags träd finns det ingen undre gräns för hur tätt man kan plantera dom. Man kan göra väldigt effektfulla miljöer genom att sätt en grupp med träd riktigt tätt. Då får man snabbt en dunge med stammar som ger en särskild stämning, som en miniskog. Har själv gjort det med en grupp av klotpilar och en annan av sibiriskt korkträd. Vill man ha många olika trädslag på liten yta är det viktigt att hitta lösningar där olika höjder kombineras så att man får olika skikt. Till exempel kan man plantera ett högrest träd såsom silverlönn som ett översta trädlager och sedan några näsduksträd i mellanskiktet och avslutningsvis en grupp koreanska blomsterkorneller i buskträdshöjden.

Om man dessutom vill ha ett exotiskt träd – vad bör man tänka på?

Man behöver inte tänka annorlunda bara för att det är ett exotiskt träd. Men möjligheterna till kontrastverkan och effektfulla kombinationer blir så många fler om man även kan välja bland världens alla spännande träd.

Hur vet man ett ens exotiska träd kommer klara sig här på våra breddgrader?
Det bästa är om man ser exempel på välutvecklade träd av arten som redan växer i Sverige. En snabb sökning på nätet och i trädgårdsforum ger snabbt svar på andras odlingserfarenheter.

Någon sort som är extra begärlig för samlaren?

Det finns massor av spännande och artrika trädsläkten såsom magnolior, prydnadsaplar, lönnar och tallar som man kan nischa in sig på och samla på. Eller så kan man ju hitta dom där som ofta är ensamma i sitt släkte och därmed extra unika, t ex solfjäderstallen eller näsduksträdet.

Någon sort du själv längtar efter att införskaffa?

Jag skulle med glädje bli ägare av en stor skenkamelia, ett underskönt träd som är lite svåretablerat men värt att jobba för.

Om man vill ta med sig fröer eller skott hem från resan utomlands (där det är lagligt att göra så), vad bör man tänka på?
Fröer är på sätt och vis enklast. Dom är friska och man riskerar inte att sprida några växtskadegörare. Dessutom är det stor chans att lyckas och lätt att ta med i packningen. Skott som man vill rota som sticklingar gäller det att hålla fuktiga under resan vilket bäst ordnas med en plastpåse med en liten aning vatten i och sen ett gummiband runt.

Både Sten och Barbro arbetar hårt med trädgården och träden.

 

Det är mitt i magnoliornas tid. Med blommorna som skiftar från svagaste rosa till vitaste vitt, vissa med en knopp som en snöboll

– och med halvmeterlånga blad. När magnoliorna blommar häpnar man av deras skönhet. Det är en njutning att stilla stå under ett blommande magnoliaträd – var än man befinner sig i världen.

Men denna gång är det faktiskt lite anmärkningsvärt. För vi är på Svartlöga, en av Stockholms skärgårds 30 000 öar. Här driver sen tre decennier tillbaka Sten Ridderlöf tillsammans med sin fru Barbro sin absoluta livsgärning.

Trädsamlingen är tänkt att vara försöksplantering tillika med framtida genbank – Det började när vi köpte vår fritidstomt 1980. Då planterade jag mina första träd. Och hade inte riktigt en aning om att det skulle växa så här, skrattar Sten Ridderlöf. Mitt intresse och min trädgård växer upp tillsammans!

Stens ambition och äventyrslusta är det som starkast bidragit till att detta arboretum har blivit mer än en dröm. Sen han avslutade jobbet som bankdirektör på Nordea har hans liv präglats av en nyfikenhet och upptäckarlusta som har tagit honom på resor över hela jordklotet.

Från Patagonien och Nya Zeeland i söder till Nordkorea och Kurilerna i Ryssland i norr. Alla de hittills 13 insamlingsresorna med ett bestämt mål i sikte. Att samla in fröer och plantor på växter som troligtvis skulle trivas i klimatet på Svartlöga. Resorna har gått till avlägsna länder, och därifrån till avlägsna nästintill otillgängliga områden. Varje resa kräver ett enormt förarbete. Alla papper måste vara i sin ordning.

– Så där har jag dragit nytta av bankrutinerna med krav på ordning och reda. Har också lärt mig att få tillåtelse att besöka till exempel militariserade områden, där inte ens lokalbefolkningen får tillträde, kräver god kontakt på högsta nivå. Då kan man bese områden där ingen västerlänning satt sin fot på minst ett halvt sekel, få hjälp med otroliga transporter och till och med bli ledsagad av beväpnade björnjägare. Det ger en extra dimension för varje insamlad planta. Tro mig, säger Sten!

 

När magnolian blommar på bar kvist, då måste man stanna och förundras över detta underverk. Denna Magnolia ’Galaxy’ är framtagen i USA och ingen vet ännu hur stort träd det blir. Men än så länge kan konstateras att den i Stockholms skärgård är härdig, blomvillig med stora tulpanlika blommor i slutet på maj.

Magnolia ’Butterflies’. En USA-framtagen sort som är tämligen härdig och lättodlad. Här i Lassas Hagar har den nu funnits i femton år.

Lackpion Paeonia obovata. Den är uppdragen från frö som Sten samlade 1997 under en expedition i ryska Fjärran Östern. Det här exemplaret kommer från gränstrakterna mellan Ryssland och Kina. Frökollekten har resulterat i både vita och rosa pioner, mest rosa. Lackpionen är en ljuvlig art, vackra runda blad på våren, utsökta blommor på försommaren och uppseendeväckande fröställningar i glänsande mörkblått och rött på eftersommaren.

Blommande träd på rad. I förgrunden äppelblom av sorten Oranie. Sen följer manchurisk valnöt, Magnolia ’Susan’, purpurapeln ’Eleyi’, flera olvon och hästkastanj.

 

VAD ÄR ETT ARBORETUM?

Ett arboretum är det vetenskapliga ordet för trädsamling. Träden ska vara planterade som enstaka individer eller i bestånd. Samlingen består vanligen av främmande vedartade växter.

Arboretum Lassas Hagar på ön Svartlöga i Stockholms skärgård är ett unikt natur- och kulturprojekt som pågått i tre decennier i en utskärsmiljö utan el och andra moderniteter.

Lassas hagar är ca 5 hektar stort och hyser en samling av ca 1 000 exotiska träd. Tonvikten ligger på släkterna ekar, magnolior

och lönnar. Många av dessa är uppdragna från frö som Sten samlat in under sina botaniska expeditioner i södra och norra halvklotens svalare floraområden.

 

Den här dagen när min fotograf och jag ska besöka Lassas hagar har vi tagit båten från Räfsnäs brygga till Svartlöga. Färden går förbi Stockholms skärgårds gnistrande vackra vikar. Solen blinkar till i vågorna. När vi kommer fram till Svartlöga möter Sten oss på sin fyrhjuling. Han ler brett och skakar hand med ett fast tag.

– Några gånger i mitt liv har jag fått frågan hur och varför man bygger upp – och viger sitt liv åt – en trädsamling? Svaret är flera, säger Sten. Dels har jag sen jag var liten varit en metodisk samlare av det som intresserat mig.

Sen har jag tyckt om att odla, jag tror att jag redan vid tioårsåldern började plantera mina första träd i små krukor, ja sen har det bara fortsatt. Och inte minst – jag genomför i allmänhet också de projekt jag förutsatt mig oavsett tid och svårigheter på vägen. Jag gillar långsiktighet och struktur.

De allra första planteringarna på Svartlöga gjordes i liten skala på familjen Ridderlöfs nyinköpta fritidstomt. Den är belägen strax väster om den gamla byn, några hundra meter från havet. Här ligger ett stycke skyddat område i en varm sänka omgärdad av skogsridåer.

Klimatet längst ut i skärgården är speciellt. Ofta skiner solen och det är strålande vackert här ute, men kikar man in mot fastlandet ser man mörka molnbankar och anar regn, regn som sällan når ut hit. Ön är ganska stor och omges av vidsträckta fjärdar vilket även skapar ett unikt klimat.

Vädret kännetecknas av många soltimmar, kalla vårar och varma höstar. Utsikten är bedövande – året om – ut över Kobbfjärden mot ögrupperna Kallskär och Nassa.

Under de följande åren lät Sten utöka sina markområden och arboretet växte långsamt. Man lät bilda en stiftelse benämnd Stiftelsen Arboretum Lassas Hagar, Svartlöga, i kort text ”Lassas Hagar” eller bara ”LH”.

– Namnet kommer från två bröder Larsson, Lars och Johan, berättar Sten. De ägde ängarna i början på 1800-talet och efter det så har området alltid kallats för ”Lassas hagar”.

Arbetet bedrivs ideellt utan vinstintresse och arboretet är helt privatfinansierat. Trädsamlingen är tänkt att vara försöksplantering men även fungera som en framtida genbank. Men när var egentligen det bästa ögonblicket? Sten svarar snabbt.

– När åtta biätare furagerade (anskaffade foder) i arboretet den 10–11 maj 2009 fick vi ett första kvitto på att vi lyckats. 2010 sjöng också en sommargylling här. En artrik skog med våtmarker är hemligheten. Som en magnet drar den till sig både fåglar och djur.

Med undantag av en och idegran trivs inte barrträden på Svartlöga. Istället är ön lummig med omväxlande lövskog och ängar. Här trivs björk, al och ask. Med detta som utgångspunkt har Sten koncentrerat sitt samlande av träd till släkterna ekar, magnolior och lönnar. Sammanlagt har man nu cirka tusen olika träd som växer på markerna, och fler är på väg.

Dessutom finns flera stora dammar och en anlagd vattenträdgård. Och det var egentligen där det började. Många av lignoserna är uppdragna från frö som Sten Ridderlöf insamlat under sina botaniska expeditioner i södra och norra halvklotens svalare floraområde.

Den senaste resan var i höstas och gick till Japan och året innan till Sydkorea. Här har Sten samlat in fröer som nu växer i pallkragar som fodrats in med svart plastväv mypex för hindra sorkar och ogräs. En del är också redan utplanterat.

– Mina resor i jakt på nya fröer och planteringarna här på ön upptar numer all min tid, säger Sten. Min inriktning är att träden och buskarna ska trivas i våtmarksmiljöer här på Lassas Hagar. I slutändan är det meningen att det ska skapa ett diversifierat naturliv.

Detta liv står i bjärt kontrast till det tidigare yrkeslivet som bankdirektör. Men att byta kostymen till de gröna lite mer bekväma stövlarna var befriande. Inte för att det varit en dröm. Livet i bankvälden innebär också möten och spänning, men livet på Svartlöga är frihet på annat vis.

– Att vara så mycket utomhus och kunna följa årstidsväxlingarna skänker avkoppling och påtagligt välbefinnande, säger Sten. Det fungerar som ren ljusterapi. Och att skapa och vidareutveckla en växande trädgård är bland det mest kreativa man kan göra. Att se och vårda små telningar och åldriga träd, planera för nyheter och genomföra det i många fall slitsamma hantverket är synnerligen tillfredsställande.

– Det är så att säga både korta och långa puckar och allt kan man inte förutse. Så är det också på mina resor. Jag gillar även det rent fysiska.

Bakom dammen döljs bostadshuset. För att bryta allt det gröngröna har en gulbarrig ädelcypress sprängts in i planteringarna. Det är Chamaecyparis lawsoniana med sortnamnet ’Ivonne’.

Växthuset används mer som uterum än som växthus, från Classicum 16 kvm.

I dammen simmar familjen koikarp, alla namngivna och med tydliga personligheter berättar Barbro.

Purpurapeln Malus ’Eleyi’

Skärgårdskänsla. Gångväg över vattnet, så kallade stepping stones.

Utsikt över damman från en bastant granitbänk.

Stora projekt räds inte Sten. Här ska snart vara ett nytt naturnära vatten. Många vildinsamlade växter som rododendron, lönnar och klätterväxter har redan funnit sin plats. Det blir en Korea och Japan-plantering som om bara några år kommer det vara en asiatisk skog, säger Sten.

En fröinsamlad lönn Acer barbinerve från bergen i Sydkorea 2010.

Fröuppdragna magnolior och rododendronn närmast Magnolia ´fraserii´.

Den stora dammen med våtmarker grävda 2000.

En intressant liten ädelgran, Abies koreana med sortnamnet ’Silberlocke’.

En föga känd men oemotståndligt vacker fraserazalea, Rhododendron x ´fraserii´.

En föga känd men oemotståndligt vacker fagerlönn Acer sieboldianum.

Exempel på Stens direkta planteringar av frösådder efter insamlingsresor. Här ett-åringar från Sydkorea-expeditionen, ekar, och magnolior.

Här står telningarna, de allra minsta små, i väntan på att sättas ned i jorden. Lönnar från Japan, pioner och tallar från Ryssland med flera.

Krukor är en enorm förbrukningsvara.