Trädgårdsdags del 2 med tipps till trädgården

Trädgårdsdags del 2. Bokashi-kompostering är ett enkelt och smart sätt att återvinna matavfall och omvandla det till jord och gödning helt utan kemikalier. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas allt vanligt matavfall som kött, grönsaker och kaffesump snabbt och luktfritt till jordförbättring som direkt kan användas i rabatten och kökslandet. Startkit om 2 st bokashihinkar med kran och 1 kg strö, 849 kr hos bokashi.se.

Olika naturgödsel

En grundregel för alla borde vara att bara använda sig av naturgödsel. Det innebär inte att man måste åka till närmaste bonde, om man inte vill, för att hämta kogödsel utan man kan enkelt köpa det i säckar hos trädgårdshandlaren eller ta tillvara på det man har hemma.

Kogödsel är en jordförbättring som passar bra i rabatter, runt buskar och träd både vår och höst. Den innehåller alla näringsämnen växterna behöver utan risk att bränna rötterna.

Färskt gräsklipp är ett mycket effektivt gödselmedel eftersom det innehåller precis de proportioner av näringsämnen som växterna behöver. Dessutom bryts det ner lagom fort och näringen frigörs i samma takt som växterna behöver den. Men man får inte lägga på för tjockt lager av finklippt gräs för då kan det istället ligga och surna. Gräsklippet håller jorden fuktig och när maskarna har dragit ner det i jorden så lägger man på nytt.

Matavfall kan lätt fermeteras med hjälp av en bokashi och sen grävas ner direkt i trädgårdslandet. Då bygger man upp en mycket näringsrik och mullrik jord samtidigt som man tar tillvara matresterna på ett bra sätt.

Torkad hönsgödsel är ett snabbverkande gödselmedel som är kväverikt men som också innehåller ganska mycket fosfor. Det passar bäst som tillskottsgödsling och övergödsling av gräsmattor. Pelleterad hönsgödsel kan köpas i trädgårdsbutiken och är lätt att hantera. Man ska inte tillföra hönsgödsel för tidigt på året då näringen lätt sköljs bort av regnet och växterna inte har hunnit komma igång ordentligt. Vid mångårig användning av torkad hönsgödsel är det viktigt att komplettera med kvävefattigt organiskt material som halm och löv.

En kompost är ett bra sätt att skapa sin egen näringsrika jord att lägga på rabatter och plantera i. Den enklaste komposten kan bara vara en plats där man samlar allt organiskt avfall som genom tid bryts ned på ett naturligt sätt av mikroorganismer och större organismer. Man kan också ha en sluten container till sin kompost om man är rädd för skadedjur men det är absolut inte nödvändigt.

Växter har olika strategier

Det som gör att man pratar om att växter behöver olika jordar och näringsämnen beror egentligen på att olika växter har olika strategier att ta upp näring och har anpassat sig för att klara olika miljöer. Även om alla växter behöver ungefär lika mycket av de olika näringsämnen så tar de upp de olika ämnen olika snabbt. Finns det till exempel mycket kväve i marken så gynnas de växter som snabbt tar upp kvävet och kan växa fort. Där har man nässlan som ett gott exempel medan lupinen klarar sig bättre på sandig kvävefattig mark för att dess rötter har en annan förmåga och växer då fortare än nässlan.

Fosfor är ett annat näringsämne som det pratas om i växtsammanhang och ute i naturen kan det bli en brist. I vanliga villaträdgårdar där jorden ofta är neutral eller svagt sur blir sällan fosforbrist något problem.

I trädgården kan man styra vilka växter man vill ha på olika platser. Vill man odla kalkgynnade växter i vanlig trädgårdsjord så går det bra men man måste plocka bort konkurrerande ogräs som växer bra vid neutralt pH-värde. Kalkar man däremot upp jorden får ogräset svårare att klara sig och de kalkälskande växterna kan ta över. Konkurrensen mellan växterna påverkas alltså av hur vi gödslar men näringsbehovet hos växterna är lika. Man ska dock vara försiktig med att kalka då det kan försvåra för växterna att ta upp fosfor och magnesium.

Trädgårdsdags del 2