Trädgårdsdags del 4. Insektshotell Bee & Bug med plats för många olika sorters insekter. Specialplats för solitärbin. Byggt av långlivat, naturligt FSC-virke och målat i en attraktiv mjukgrön, vattenbaserad färg. 490 kr hos Wexthuset.
Tänk på den biologiska mångfalden
Att den biologiska mångfalden är en viktig fråga konstateras gång på gång. Men det är inte bara i avlägsna naturområden eller orörda urskogar som biologisk mångfald har betydelse. Minst lika viktigt är att skapa goda förutsättningar för artrikedom på många platser och här kan alla med en trädgård eller gemensam gård göra insatser. Hur gör man då i sin trädgård för att dra sitt strå till stacken. Det behöver alls inte vara särskilt komplicerat. Det kan till exempel vara att låta en del av trädgården vara lite vild, som att låta en del av gräsmattan växa som den vill och bara klippas en till två gånger per år. Lämna lite död ved i ett hörn så gynnar man mossa och spännande vedlevande insekter och spindlar. Varför inte göra en enkel kompost av gräs och kvistar som är ett perfekt bo för igelkottar, grodor, snok och salamander under vintern. Plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och humlor eller andra insekter och välj växter som blommar vid olika delar av året så att det finns mat åt insekterna under lång tid. Har man möjlighet så kan man gärna anlägga en damm eller vattenrabatt och ska man plantera träd kan man gott tänka över vilka arter man vill gynna. Vill man gynna småfåglar så är nypon, hagtorn, hägg, fläder, druvfläder, rönn, körsbär och sälg bra träd.
En generell regel är att blommor med enkla kronblad innehåller mer nektar och därför mer gynnsamma för insekter. Planterar man flera av samma sort gör man det enklare för insekterna att hitta dit. Förädlade namnsorter är ofta framtagna för att fylla en annan funktion, som att blomma rikligt med fyllda blommor, och då har doft och tillgång till nektar fått stryka på foten. Enkla doftande buskar och blommor är att föredra i detta avseende.
Härdig eller inte
Det är ju inte roligt om man köper växter och planterar som sen dör under intern. Det kan ju givetvis bero på olika anledningar men en orsak kan vara att den inte är tillräckligt härdig för klimatet den ska växa i. I vårt avlånga land har vi olika klimat och växter som klarar sig utmärkt i söder funkar inte alls i norr. Därför har man delat in Sverige i olika härdighetszoner som ska finnas med i beskrivningen av en växt. Men även växtplats och utsatthet spelar in för hur bra en växt klarar våra vintrar. Man kan genom att skapa skyddade lägen i trädgården få växter som vanligtvis inte skulle vara härdiga att ändå övervintra gott. Nästan inga växter gillar att stå fuktigt under vintern så en grundregel är att planteringsplatsen ska vara väldränerad och gärna i skydd för kalla vindar.
Att en växt är härdig kan uttryckas som att den tål kraftiga och snabba temperaturförändringar men också att den klarar mycket låga temperaturer under långa perioder. Vintrar med omväxlande kalla och varma perioder, som det ofta är i vissa delar av landet, är för en del växter svårare än mycket kalla men stabila vintrar.
För perenner är ett rejält snötäcke att föredra för att övervintra bra, men helst ska det inte komma förrän marken frusit till lite grann. Till och med under ett ganska tunt snölager är det bara några få minusgrader trots en mycket lägre yttertemperatur. Även om partier i grenverket fryser klarar sig i regel rötterna och de grenar som täckts av snö. För perennernas del har snön stor betydelse för till skillnad från träd och buskar vissnar de ner helt och övervintrar endast med knoppar under jord eller precis i markytan. Därför klarar sig många bättre i mellersta och norra Sverige än i de mildare fuktiga delar av landet där barfrost ofta förekommer. Perennernas härdighet eller övervintringsförmåga anges enligt ett annat system än Svensk Trädgårds zonkarta som endast gäller för vedartade växter, där skyddat läge och väldränerad växtplats är viktiga faktorer.
Trädgårdsdags del 4